söndag 23 oktober 2016

Det blev en hel del att stå i under lördag förmiddag.
Många rara fåglar skulle beskådas och den där lilla grå sångare som skymtade förbi i snåren på Tokenäs udde fick vänta....tills i eftermiddag.
För där satt den igen, samma plats och med lika utseende, ja det är samma fågel.


Solen glimtade till och pippin blev plötsligt ganska medgörlig framför kameralinsen.


Idag var den helt tyst.....


....men igår hördes ivriga lockläten.


I mina gamla slitna hårdrocköron lät det inte som en vanlig gransångare.
Tristis?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar