tisdag 15 november 2016

.....Johnny Lind ligger kvar i det dagvåta gräset. Hans sig sauer p226, samma vapen som används av U.S Navy SEAL,s, ligger precis utom räckhåll. Grästuvan som skiljer Jonnys högra hand från att nå sitt vapen har tydliga spår av spillning från en stor flock av den vackra sidensvansen.
Spillningen är röd, samma färg som rönnbär eller möjligen oxelbär, svårt att avgöra utan att smaka, bägge bären hör till sidensvansarnas favoritföda.
Fågelflockens klingande läten hörs som klockor i den fuktiga morgonluften!


Ljudet från en flock sidensvansar är svår att skilja från en liten mässingsbjällra som faller klingande till marken och rullar över den knackliga öländska kalsktenshällen, inte den grå kalkstenen utan den röda.


När Jonny når sitt vapen med fingertopparna känns kolven kall och fuktig, trots att kolven har speciallindats med gaffatejp. En liten tråd från gaffatejpet fladdrar i morgonbrisen och Jonny tänker att han måste ta omvägen till Jula för att köpa mer tejp. Reklambladet från företaget hade denna vecka extraerbjudande på gaffatejp av bra kvalitet.
En skarp knall skär genom morgondimman och bajset från sidensvansarna slår plötsligt upp i Johnnys ansikte...jo, det var som Johnny anade, oxelbär!
Kulan från krypskytten missade hans huvud med en hårsmån men lillfingret på Johnnys högra hand slets bort samtidigt som flocken av ljungpipare skrämda lyfter från den nyplöjda åkern.


Johnyy rullar med stor ansträngning runt samtidigt som den andra kulan slår in i plåten på en grå scania av äldre modell, förmodligen är lastbilen som numer är skattefri eftersom den klassas som veteranbil.
Kulans kraft är så våldsam att bilens vänstra backspegeln böjs bakåt med ett knakande läte.
Av lätet att döma är krypskytens vapen en studsare av kaliber 6,5-55.....en älgjägare!?


Kulans rikoschett viner vidare genom högt gräs och träffar oturligt nog en flock av vitkindade gäss.
Gässen lyfter med ett outhärdligt dån! En fjäder från ledargåsens mindre täckar virvlar som en ensam snöflinga genom luften när Johnny plötsligt........


Läser just nu Keplers senaste bok!
Har han fått hybris på långdragna beskrivningar av omgivningen, eller vad har egentligen hänt?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar