tisdag 20 februari 2018

Igår strosande vi längs stranden norr om Ängjärnsudden, det var helt vindstilla och det var lätt att spana på sjöfåglarna som guppade en bit ut.
Lisa däremot spanade av stenarna på stranden, Lowe är som vanligt intresserad av....allt!


Det var två stenar som stack ut ordentligt, en var grön, grumligt glasaktig och väldigt fint slipad.


Den andra stenen var extremt märklig, en sandsten som innehöll kulor av annat material, har aldrig sett något liknande.


Efter en googelkväll på ämnet sten, fick vi ge upp, vi kontaktade jourhavande geolog på Naturhistoriska riksmuseet.
Vi fick ett snabbt svar, den gröna "stenen" var enkel....det är just en slipad glasbit.
Den andra verkade vara mer udda och ytterligare en stenexpert blev kontaktad....vi fick följande svar.

Stenen med "kulorna" i är nog en sandsten från underkambrium. Kulorna är aggregat av svavelkis (pyrit) vilken innehåller järn varför det ser rostigt ut runt kulorna. Sanden som blev till sten låg en gång på botten av ett kallt hav när Sverige under perioden kambrium (530 miljoner år sedan) låg nära sydpolen!

Vi tackar experterna på Naturhistoriska riksmuseet för snabbt och spännande svar....tja glasbiten kanske inte var så spännande...men snygg är den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar